13 juli 2007. Migration, arbetskraft och rörlighet är fredagens tema hos Sida Östersjöenheten
Fredagens rubriker
• Socialturismen som uteblev
• Långa dagar och låg lön
• Ju mer vi är tillsammans…
• Lång utbildning ger inte jobb för balter
• Cirkulär migration ska öka rörligheten
• Migrationsministern vill ha mer migration
• Positivt om rörlig arbetsmarknad – men inte som asylpolitik
• Återvändandet – en del i svensk asylpolitik
• Vem är flykting?
• Mikael Olsson, forskare och analytiker
Arbetskraftsmigration i Östersjöområdet
Socialturismen som uteblev
Våren 2004 utvidgades EU med en rad Östersjöländer. I Sverige och Norden fanns farhågor för att detta skulle innebära en våg av inflyttande ester, letter, litauer och polacker. Det pratades om social turism som skulle utnyttja den svenska välfärden.
Sverige var dock ett av få EU-länder som avstod från att införa övergångsregler. Innevånare från alla EU-länder – gamla som nya - får komma till Sverige för att arbeta.
Men någon invasion till Sverige har inte skett. Däremot har Norge tagit emot arbetskraft från östra och södra Östersjön – trots övergångsregler. Norges arbetskraftsmigration från Polen och Baltikum är större än Sverige, Danmarks, Finlands och Islands tillsammans.
Långa dagar och låg lön
–Framför allt är det byggnadsarbetare från Polen och Baltikum som flyttat till Norge, berättade Line Eldring. Hon har studerat frågan på uppdrag av Nordiska ministerrådet.
– Det kan förklaras med att Norges högkonjunktur kom igång snabbare än i övriga Norden, fortsätter hon. Löneläget i Norge är också högre – vilket dock inte är garanti för avtalsenliga löner.
Line Eldring konstaterar också att arbetskraftsmigrationen från Polen och Baltikum är extremt könsindelad. Männen jobbar i byggbranschen – kvinnorna med hushållsarbete.
”Pengar” har i de flesta fall varit drivkraften för att söka sig till Norge. Med tiden har det dock visat sig att gruppen blivit allt mer diskriminerad och jobbar flera timmar för lägre lön.
-----
Ju mer vi är tillsammans…
Stormarna Gudrun och Per spred förödelse i Smålands skogar. Det innebar i sin tur stort och akut behov av arbetskraft för att ta hand om det virke som räddas kunde.
– Skogsägarna i Småland behövde arbetskraft och den kom från Polen och Baltikum. Vi fick möjlighet att se hur de och de svenska skogsägarna kom överens, berättade sociologen Jonas Månsson. Tillsammans med Josefin Dahlander från Östersjöenheten studerar han svenskarnas attityder till arbetskraftsinvandring.
Att ta kontakt och umgås visade sig vara avgörande för vilken bild smålänningarna fick av den nyinflyttade arbetskraften. Ju mer man var tillsammans – dess mer positiv blev bilden och attityden.
– Och visst är det rimligt att anta att positivare attityder ökar förutsättningarna för snabbare integration, konstaterar Josefin Dahlander.
------
Lång utbildning ger inte jobb för balter
Många ester, letter, litauer och polacker som kommer till Sverige har hög och lång utbildning bakom sig. Det har de inte alltid nytta av.
Balternas situation på den svenska arbetsmarknaden är problematisk. Tiden i arbetslöshet är längre och inkomsterna lägre än genomsnittet. Högutbildade människor som kommer till Sverige får dålig avkastning på sin utbildning, konstaterar sociologen Jonas Månsson och ekonomen Mikael Olsson i en pågående studie.
– Detta tyder på att vi svenskar har en fördomsfull och stereotyp bild av balter. Det går bra att de jobbar i skogen men inte att de är ingenjörer, sa Jonas Månsson vid fredagens seminarium. Vi kan bara konstatera att vi har mycket spännande arbete framför oss för att komma tillrätta med detta.
------
Cirkulär migration ska öka rörligheten
Det är brist på arbetskraft i Sverige och inom EU – och behovet kommer att bli större. Inte minst oroar kommande stora pensionsavgångarna. År 2025 kommer var tredje EU-medborgare att vara över 65 år.
– Vi behöver en större rörlighet bland arbetskraften. Det gäller såväl inom EU som från andra länder, menar Kristof Tamas som arbetar vid EU-kommissionens enhet för invandring och asyl.
”Cirkulär migration” ett nytt begrepp under utredning i EU. Målet är att bidra till utveckling både i invandrings- som utvandringslandet, såväl inom som utom EU. Alla utbildningsnivåer omfattas, men det ska inte bidra till så kallad ”brain drain” från fattiga länder. Risken är annars att de skulle förlora både kunskap och välutbildad arbetskraft.
Cirkular migration ska bland annat underlätta för studenter och forskare att flytta till EU under begränsad tid. Lågutbildade säsongsarbetare från tredje land ska kunna återkomma till EU under flera år. Tillfälligt arbete ska inte förhindras av onödig byråkrati.
----
Migrationsministern vill ha mer migration
Det är viktigt att vi öppnar arbetsmarknaden för invandring, menar migrationsminister Tobias Billström. Företag måste kunna plocka in personer med särskild kompetens. Idag bildas flaskhalsar i brist på kompetent personal.
- Vi vill göra det möjligt för arbetskraft även utanför EU att komma och stanna längre i Sverige, säger Tobias Billström. Idag kan man få arbetsvisum för 24 månader. Vi vill kunna förlänga det till fyra år – och därefter göra det permanent. Det ska också vara möjligt att komma till Sverige och söka arbete under tre månader.
Migrationsminister avslutade med en fundering kring sitt ansvarsområde, i ett globlat perspektiv. Migrationen (folkomflyttningarna) i världen är stor!
– Hade världens migranter bildat ett eget land hade det blivit världens femte i storlek, konstaterade Tobias Billström. De pengar de skickar tillbaka till sina ursprungsländer är tre gånger så stort som summan av västvärldens hela bistånd.
---
Positivt om rörlig arbetsmarknad - men inte som asylpolitik
Almedalsveckans avslutande paneldebatt vid Sida Östersjöenheten kom att handla om behovet av rörlig arbetskraft i ett globalt sammanhang. När det gäller Sverige var dock panelen var enig om att den arbetskraft som kommer till hit ska skyddas från exploatering.
– Kollektivavtalen är bra, sa migrationsminister Tobias Billström. Fackföreningarna ska vara med i processen, tillade han, men på rätt plats. Vi kan inte ha veto-situationer där facket förhindrar arbetsmigration som företag behöver.
– Ofta är det speciella kompetenser som efterfrågas, sa Åke Zettermark SACO. I det läget är det arbetsgivaren som vet bäst. Vår uppgift är att se till att lönen blir rätt efter svenska mått.
Karin Ekänger, Svenskt Näringsliv, vill också ha arbetskraftsinvandring – men efter ett fungerande regelverk.
– Personer som kommer hit på illegala vägar är naturligtvis utsatta, sa hon. Det viktiga är att företag får behålla dem som kommit hit med arbetsvisum. Det finns exempel på hur företagare blivit strandsatta när visumtiden gått ut. Det gäller inom alla yrkesområden.
Hillevi Larsson från Malmö sitter i riksdagen för socialdemokraterna. Även hon vill se tydliga regler för migrationen.
– Men är också viktigt att migrationen inte enbart sker utifrån våra behov. Om Sverige löser brist på välutbildad personal med migration från Afrika finns det risk för ”brain draining” – vi tar den kompetens de själva så väl behöver.
– I ett större sammanhang måste vi också fundera på EU:s jordbrukspolitik, tillade Hillevi Larsson. Vi vill tillåta säsongsarbetare från afrikanska länder samtidigt som vi bidrar till att ”dumpa” deras eget jordbruk.
Krönikören Ali Estabi (v) varnade för en att man ”blurrar till” gränserna mellan migrationsinvandring och asylpolitik. Personer som behöver asyl kanske känner sig tvingade att ta sig till Sverige som arbetskraftsinvandrare.
– Då hamnar de i en desperat situation, som gör dem mycket utsatta på den svenska arbetsmarknaden. Vi kan få en helt ny arbetsmarknad, med löner och uppgifter som svenskar aldrig skulle acceptera.
Ali Estabi varnade också för att taskiga arbeten kopplas ihop med nya grupper – som att polacker blir liktydigt med lågavlönad poolskötare.
Sverige liten erfarenhet av arbetsmigration, konstaterade Kristof Tamas, invandrings- och asylexpert vid EU-kommissionen. Bilaterala avtal behövs.
-Vi behöver lära av andra, menade han. Och framför allt erbjuda lagliga vägar att komma hit.
-----
Återvändandet – en del i svensk asylpolitik
Hur hanterar vi återvändandet till hemlandet för dem som fått avslag på asylansökan i Sverige? Går det att göra återvändandet enklare för den asylsökande? Och vad innebär återvändandet för det svenska asylsystemet?
Dessa frågor diskuterades under den migrationsdag som arrangerades hos Sida Östersjöenheten under Almedalsveckan.
Vad skulle kunna få mig att lämna familj och rötter för ett liv i flykt, inledde förmiddagens moderator Karin Hübinette. Det är ett oerhört svårt beslut.
– Återvändandet är en viktig del i den svenska asylpolitiken, konstaterade migrationsminister Tobias Billström. Mer måste göras för att förenkla återresan för dem som inte kvalificerar sig som flykting i Sverige, tillade han. Blir processen utdragen tar det resurser från dem som verkligen behöver stöd.
Hans ten Feld arbetar vid FN:s flyktingkommissariat. Han anser att Sverige har ett gott rykte när det gäller flyktinghantering. Men lika viktigt som det är asylprocesserna går rätt till, är det att arbeta med återvändande.
– De flesta som lever i exil vill återvända till sina hemländer, sa han. Oftast är det inte något problem när situationen i hemlandet har förbättrats. Men flyktingar är en mycket blandad grupp och förutsättningarna är mycket olika. När återvändandet sker ofrivilligt måste de vara med full respekt för mänskliga rättigheter. I länder som Irak och Afghanistan är situationen är också mycket osäker.
När det gäller Irak uppmanar Röda Korset till en förändrad syn på de asylsökande i Sverige. Från svensk sida sett anses situationen vara sådan att irakier kan resa tillbaka.
– Det är viktigt att de som verkligen behöver hjälp får det, sa Bengt Westerberg, generalsekreterare för Svenska Röda Korset.
– De som verkligen flytt för sina liv vill inte återvända frivilligt. Då går de hellre under jorden. Och det är ett mycket tufft val, påpekade han. När det nu sker bör Sverige fundera på om inte reglerna är för hårda.
Internationella studier visar också att de som går under jorden lätt blir utnyttjade som illegal arbetskraft. I Sverige har flera organisationer, bland annat Röda Korset, påpekat att det är personer som hamnar utanför sjukvård och omsorg.
Migrationsverket arbetar med dem som återvänder frivilligt. Övriga fall överlämnas till polisen.
– För oss är det viktigt informera om de regler som gäller att redan från början, sa Veronica Lindstrand Kant från Migrationsverket. Det finns bara två svar på frågan om en person får asyl: Ja eller nej. De som söker asyl måste fundera på de alternativen. Vi kan hjälpa till att starta tankeprocessen.
Att återvändandet inte bara är en fråga om returbiljett är alla överens om. Den som tagit sig till Sverige kan ha sålt alla sina ägodelar. Tobias Billström berättade att de som frivilligt återvänder kan få med sig ett etableringsstöd. Beslutet gäller från den 1 augusti 2007 och är maximalt 50 000 kronor per familj.
– Även ett avslag i asylärende innebär skyldigheter för Sverige, förklarade Tobias Billström. Det är viktigt att vi har en bred debatt kring detta.
– Alla länder har inte heller möjlighet att ta emot återvändare, tillade Bengt Westerberg. Om alla länder som tagit emot irakiska krigsflyktingar gör samma bedömning som Sverige, och skickar dem tillbaka, kommer det att bli mycket svårt för Irak.
Vem är flykting?
Enligt FN:s flyktingkonvention från 1951 definieras en flykting som en person med välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politisk uppfattning och som inte kan eller vill stå under sitt hemlands skydd.
Sverige ger inte asyl till ekonomiska flyktingar. Oskar och Kristina, som i Vilhelm Mobergs roman Utvandrarna flydde nödåren i Sverige och reste till Amerika, skulle inte ha fått asyl i Sverige idag.
Fredagens program i korthet
10.00 – 12.00 Återvändande – en nödvändig del av en hållbar asylpolitik
13.30 – 15.30 (ca) Arbetskraftsmigration i Östersjöområdet
TILL HELA PROGRAMMET
Mikael Olsson, forskare och analytiker
Frågan om arbetskraftsmigration har under våren och sommaren seglat upp som en av de riktigt heta politiska frågorna. I mångt och mycket har senare tids debatt rört en framtida utomeuropeisk migration. Fredagens seminarium handlar dock främst om den faktiska migrationen inom Östersjöområdet och fokuserar på tre frågor: Varför behöver Sverige invandrad arbetskraft? Varför verkar så få vilja komma från våra grannländer? Vad görs och vad kan göras för att öka denna mobilitet?
– Jag hoppas att mötet mellan forskare, politiker och debattörer ska kunna kasta nytt ljus på frågeställningarna. Men också att de resultat som presenteras ska öka förståelsen för de utmaningar som Sverige står inför, om vi till fullo ska kunna tillgodogöra oss fördelarna som en ökad rörlighet på den nordisk-baltiska arbetsmarknaden kan ge, säger Mikael Olsson, som ansvarar för fredagens seminarium.
Förutom forskarna och migrationsminister Tobias Billström deltar bland andra Kristof Tamas (EU-kommisionen), Ali Esbati (v), Karin Ekenger (Svenskt Näringsliv), Åke Zettermark (SACO) och Hillevi Larsson (s). Moderator är Per Wirtén, Arenagruppen.
